FRÅGOR OCH SVAR

Anonym:

är du inte orolig för att saker ska vara annorlunda när du kommer hem? :/ alltså, att dina vänner kanske har förändrats, stämningen är annorlunda osv..?

och har du bra kontakt med dina vänner, alltså har du kvar dom lika nära som du hade innan du åkte dit, eller har du tappat någon?

Just nu är allt som finns i mitt huvud att komma tillbaka, så det finns typ inte ens plats för vad som ska hända efter det. I mitt huvud kommer allt gå tillbaka som vanligt så fort jag kommer hem, men det är ju nästan omöjligt eftersom att så många och mycket ändrats. Jag är inte orolig för att saker ska bli annorlunda, mer nyfiken. Det som händer och ändras när jag kommer tillbaka går ju inte att ändra, och det kommer nog ändras till det bättre också. Jag tror att det enklaste är att bara inte tänka på det och se vad som händer.
Det känns som att jag har bra kontakt med mina vänner hemma, det som vi har tappat är ju hur ofta vi pratar osv. Jag vet liksom inte allt som händer i mina vänners liv och vad som hänt under året. Men när jag kommer tillbaka så kommer ju det ändå att vara bakom oss så. Jag tror att de vänner jag kommer tappa kommer tappas när jag kommer hem och vi inser hur annorlunda och olika vi är.
·

Erika:

Vi saknar dig på sandö Elsa! hur känns det att komma tillbaka? :)

Det känns lite pirrigt men såå himla kul! Jag ser fram emot att träffa alla i min gamla klass så jättemycket och nästa skolår kommer bli super. Däremot är jag lite nervös inför att börja i en ny klass igen, men jag har ju gjort de två år i rad nu så jag borde nog klara mig fint!
·

Monkinodraw:

Jaaaa frågestund!! Tycker du har skrivit om väldigt bra grejer men har några funderingar! Först och främst mode! Har i ren nationalistisk anda fått för mig att Sverige ligger väldigt före många andra länder i typ mode-termer. Men hur ligger det till där du är, klär sig folk lika som hemma? Finns det nå hipsters som sticker ut eller några typ roliga modebloggare? Känns det tråkigt eller kul med klädsmaken i södern? Och typ gothare och emos, finns det något sånt och isåfall är dom typ burnouts eller vanligt folk? Är det en obvious skillnad typ hierarki på skolan, vilka som är populära vs nördsen? Skulle kunna läsa tusen sidor om detta aaah. Och en annan fundering jag haft är hur du känner för att det kan vara så konservativt, typ med gå i kyrkan och dresscodes och ja skolan är väl mycket striktare än i Sverige! Får du aldrig lust att förespråka den svenska avslappnande synen på abort och aetism och sådant? Blir det inte irriterande? Skulle i allmänhet vilja veta skillnaderna i vardagen för en gymnasieelev i Sverige och en i södern! Kommer säkert komma tillbaka med fler frågor. Alltså älskar din blogg den är kung. Blir så glad när du uppdaterar!

Du har rätt, Sverige ligger före i modet! Det tycker jag iallafall. För mig har detta året varit som en liten paus, för man behöver ingen kreativitet eller något för att vara udda och sticka ut med sin stil. Utan det är bara att ta på sig en söt tröja och ett par byxor och man är klar. I princip så är hela modet här väldigt mycket enklare. Det finns definitivt några med speciell och ''hipp'' stil, men de är fortfarande inte nära de extra bra klädda hemma. Har till exempel inte träffat någon med massa stora ringar, med dr.martens, med vintage-kläder osv. Och modebloggare finns det inga av här, bloggfenomenet har inte nått södern alls än! Ingen har/följer bloggar överhuvudtaget. Men å andra sidan är detta södern vilket är lite efter i allt för de gillar att ha det som det alltid varit och inte förändringar, jag vet inte hur det är i norr och speciellt i storstäder.
Jag tycker att klädsmaken här är tråkig, ej kreativ och inte udda. Alla ser typ likadana ut, inte för att de ser dåliga ut! Men det är liksom jeans/short och en tröja och på sommaren små klänningar. Väldigt enkel helt enkelt.
Det finns definitivt goths och emos, de håller sig till sig själva och om ni skulle ge mig en karta av vår kafeteria skulle jag nog kunna peka ut exakt vart de satt, precis som i Mean Girls.
Jag tycker definitivt att det finns en tydlig hierarki, mer tydlig än hemma. Det är de snygga, populära som festar och inte bryr sig om skolan, de i mitten, och sedan ''nördarna'' som har A i alla ämnen och är rädd för att bryta regler. Och sedan lite udda grupper här och där som emos, ROTC(militärfolk), osv.
Om det konservativa, jag tyckte bara att det var intressant i början. Nu är jag otroligt less på kristendomen, jesus hit och jesus dit, den strikta skolan och att alla är republikaner(alltså så blått det kan bli-politiskt sett). Är så otroligt tacksam på den annorlunda synen och hur mycket mer öppna alla är hemma! Det svåra är att det inte riktigt är någon ide med att argumentera för hur vi har det hemma istället för att det är så inpräntat att som de har det är det bästa sättet! Precis som det är inpräntat i min skalle att ateismen är det rätta, att abort är bra osv. Det är ju en så STOR sak att prata om, att det känns som att det enda rätta är att ''agree to disagree''. Men ja, det är OTROLIGT irriterande för att jag tycker de har så fel, men de tycker ju att jag har så fel också. Även med det här är det ju annorlunda med hela landet, jag är i en av de MEST konservativa staterna.
Hoppas att det var de svaren du ville ha!! Och vad kul att du gillar min blogg, det gör mig verkligen glad!
·

Vicki:

Vilken organisation åker du med?

Vilket år är du född?

Vilket år går du på high school?

Vad sa dina vänner när du berättade att du skulle åka iväg ett helt år?

Hur kom du på att du ville bli utbytesstudent?

Det blev några frågor, men jag är så nyfiken, jag kommer att åka nästa höst! :D

Jag åker med organisationen explorius.
Jag är född 1994.
Om du menar vilken årskurs så är jag junior på high school, alltså 11th grade och näst sista året.
Hmm, kommer knappt ihåg. De sa väl för det mesta ''nej, lämna mig inte!'' Haha, nä men de var besvikna och sa att de skulle sakna mig jättemycket. Men det har inte varit så hemskt alls att vara borta från mina vänner. 10 månader är inte så länge och om de är riktiga vänner kommer de finnas kvar när man kommer tillbaka.
Det var när jag pratade med min pappa om hur jag ville bo i USA och hur otroligt det verkade där som han sa att ''du kan ju alltid vara utbytesstudent''. Då började söka på det på nätet och sen var jag fast och besluten att jag skulle åka!
Vad roligt, du kommer verkligen att ha det underbart kul och särskilt uppleva SÅ mycket nytt!
·

Caroline:

Hur tacklar du din hemlängtan?

Det är en bra fråga, och jag önskar verkligen att jag hade något otroligt botmedel för hemlängtan. Men mina bästa tips är att
-Må dåligt. Släpp ut det som du behöver, gråt, var ledsen och nedstämd, PRATA med någon om hur du mår. Men var försiktig med inte blanda ihop det med att konstant må dåligt. Att släppa ut det betyder att känna sig ledsen i några timmar/nån dag och tillåta det, efter det tar du nya tag och ser till att ha det bra här igen.
-AKTIVERA dig, det låter så klychigt och det är det sista man vill när man bara vill hem. Men att få tankarna på nåt annat är det bästa sättet, och då går ju också tiden fortare. För mig så är det bästa botmedlet oftast att komma ut ur huset, det var därför jag började spela fotboll(för att få mindre tid då jag var ensam hemma i huset), och jag försöker också se till att planera in saker med kompisar ofta.
-Försök allt du kan att inte gräva ner dig i en grop av tankar på de där hemma, hur långt det är kvar, vad som är dåligt här osv.
Annars är det bra att prata om hur du känner med någon vuxen som har lite erfarenhet, dina riktiga föräldrar, din värdfamilj, din area rep., explorius. Dessutom kan det vara jättebra att försöka hitta någon annan utbytesstudent nära dig som du kan prata med, eftersom att de är i exakt samma position som du!
·

Mathilda:

Det är så kul att läsa om hur du har det:) är det stora skillnader på maten och matvanor? Saknar du svenska maten mycket eller är du superförtjust i deras mat? Tror du att du alltid kommer hålla kontakten med vänner och din värdfamilj där borta när du kommer hem? tror du att du kommer att åka tillbaka?:) många frågor! Kram

Ja, jag tycker att det är stora matskillnader. Kommer vara SÅ lycklig när jag kommer hem och får äta en skiva mörkt bröd(typ lingongrova) med bregott och messmör!! Maten här är inte alls dålig dock, min värdfamilj gör typ alltid hemmalagad middag så jag tycker att det är supergott. Jag tycker mer att skillnaderna är hur ofta man äter snabbmat(mycket oftare här) och ''snacks''. De har mycket mer onyttiga mellanmål här, tex äter de chips som att det är inget. För mig är chips vad man äter en fredagskväll liksom. De äter godis, chips osv till mellanmål medans vi hemma äter frukt osv. Dock tycker jag att de har godare godis och sånt, finns massa småsaker som jag kommer sakna. Men i helhet så gillar jag den svenska maten bättre.
Det är en svår fråga med kontakt, jag har ju ingen aning. I början såklart, men efter några år vet man ju aldrig. Jag hoppas verkligen att jag håller kontakt med mig värdfamilj, vänner känns det inte lika viktigt, jag hoppas att jag fortsätter prata men 2-3 av dem men jag känner inte att jag kommit så nära många här. Iallafall inte nära nog för att hålla kontakten. Jag vill definitivt åka tillbaka! Inte att bo här dock, men att hälsa på absolut. Det kommer jag göra inom några år, det vet jag säkert. Men den gången vill jag resa runt i USA mer, jag har ju liksom gjort hela ''vardagen i USA'' grejen nu så vill ha turistlivet.
·

Ebba:

Finns det många utbytesstudenter i ditt område/på din skola eller är du den enda? :)

Det finns fem utbytesstudenter i Bluffton och vi är alla juniors på Bluffton High School. Det är jag, två stycken från Norge, en från Tyskland och en från Thailand. Jag är ganska bra kompis med en kille från Norge, André. Sedan känner jag också den norska tjejen och den tyska tjejen.
·

matilda:

har du några tankar om vad du vill göra i framtiden, typ som du kanske är lite säkrare på nu än du var förut? jag menar, förut kanske du bara visste att du ville till usa, men har du fått nya funderingar nu?

Ja, lite antar jag. Jag har fortfarande INGEN aning om vad jag vill jobba med och sådär. Men jag känner att jag har fått mer koll på vad jag vill göra inom de närmaste åren, först ta studenten såklart, sedan vill jag gärna bo i Göteborg eller någon annan svensk stad, känner mig liksom lite klar med småstäder snart och vill till nån stor stad. Men nja, jag känner inte direkt att jag har fått nån mer ide på vad jag vill göra i framtiden för att jag har varit här.
·

Matilda:

Hej! Jag skall åka på ett utbytesår nu till hösten så jag har ett par frågor.

När fick du reda på din familj?

Hur "klarade" du av att säga hejdå till din familj på flygplatsen? (För det är just nu det enda jag tänker på ungefär..)

Hur onyttig är maten egentligen? haha :)

Kram!

Jag fick min familj den 13 maj.
Bra fråga, kommer knappt ihåg något från den dagen för att så mycket var på gång. Den största grejen som gjorde det enklast för mig var att jag inte förstod att jag skulle vara borta så länge! Och det tror jag inte riktigt att någon gör, man fattar liksom inte att stunden verkligen är inne då man åker till USA i tio månader. Visst kom tårar för att man lämnade dem men för stunden så var allt jag hade i hjärnan vart jag skulle och inte vad jag lämnade bakom mig. Det var inte alls så svårt som jag trodde att det skulle vara att säga hejdå till dem!
Ja, det är en svår fråga. Det är onyttigare mat, speciellt enskilda varor. Typ som smör, pålägg, bröd, osv. Dock så kan man vara nyttig här, jag tror det beror mycket på vilka matvanor ens värdfamilj har.
·

Anonym:

märkte du att du blev onyttigare/gickupp i vikt när du flyttade?

Jag märkte att jag blev onyttigare. Dock så har jag aldrig varit någon som går upp i vikt om jag äter mycket så min vikt är densamma. Men jag känner att jag äter mer godsaker och mer saker som har fett och sånt liksom. Det är svårt att undvika att inte bli mer onyttig när man kommer hit. Jag vet andra utbytesstudenter också som har gått upp typ 5-10 kg. Men å andra sidan så tappar man ju dom igen när man åker hem till den vanliga maten igen.
·

Anonym:

Är det mycket mobbning i skolan? Finns det tydligt " snyggaste kille och tjejen " på skolan?:) Är många överviktiga? Vad kommer du sakna mest när du kommer tillbaka? Kommer du gå om ett år på gymnasiet när du flyttar hem?

Nej, jag tycker inte att det finns mobbning. Det känns mer som att alla bara håller sig till den grupp de är i och inte pratar emellan.
Nja, kanske inte en specifik snyggaste kille och tjej som i high school filmerna men det är ju en liten grupp av tjejer som är de snyggaste tjejerna och snyggaste killarna liksom. Dock finns det några av de där paren som finns i high school filmer. Vi har två av dom, jättesöta par där tjejen är snygg och cheerleader/volleyball player och killen är footballplayer och snygg. Dessutom har de båda paren varit tillsammans värsta länge också!
Inte alls så många som jag hade väntat mig är feta, men mer än hemma. Fast jag tycker det är mer hos vuxna än unga också.
Mest kommer jag att sakna människorna som jag kommit nära här. Eftersom att jag vet att jag inte kommer att träffa dem på väldigt länge och när vi ses bara för ett kort tag. Dessutom kommer jag sakna oreos jättemycket...
Ja, jag kommer att gå om ett år när jag åker hem och ta studenten ett år senare än min förra klass.
·

Anonym:

Vad tycker dina kompisar om Sverige och har du försökt att lära dom lite svenska? :P (random fråga xd)

Vad sa dom när du sa att du var en utbytesstudent från Sverige?:)

Är det många killar som är typ ``på`` bara för att du är svensk?

Är det många som är överviktiga i din skola?

De flesta vet bara att det ligger i Europa men inte vart, sedan tycker de typ inget speciellt. Bara att det är coolt att jag är från Europa och undrar om det är kallt där jag bor, haha. Och jag har lärt några kompisar lite svenska! Jag blir ofta förfrågad att säga något på svenska men de tycker bara att det låter som kinesiska. Har tänkt att jag ska göra en film med amerikanare som pratar svenska så att ni får höra hur rolig accent de har!
De flesta sa att guuud vad coolt och började bomba mig med frågor om allt. Sedan efter ett tag glömmer de bort det och så är jag som vem som helst!
Nja, inte direkt. De är mer på och flörtiga bara för att jag är ny(eller var ny) på skolan, och för att jag inte var amerikansk. Antar att det blir typ ett ja, men det känns som att det var mer för att jag var ny och annorlunda liksom än att för att jag kom från Sverige.
Nej, inte så många som jag trodde att det skulle vara men mer än hemma. Vissa är riktigt stora dock. Den stora skillnaden jag ser är att mer folk är lite halvstora, inte feta men inte supersmala som alla är hemma.
·

Anonym:

Var du aldrig rädd över att du inte skulle få några kompisar där och vara tvungen att typ sitta och äta själv i matsalen och vara hemma varje kväll?

Svärmade alla runt dig de första dagarna eller var det du som fick ta initiativ till att lära känna alla?

Vilket gäng tillhör du och dina kompisar? (förutsatt att det finns såna då.) Med gäng menar jag typ de populära, nördarna, the jocks etc. Kan du inte berätta lite om varje gäng?

Jo, jag var SÅ nervös för att jag inte skulle få något att göra och bara sitta hemma ensam varje helg. Men om man bara är sig själv och är utåtriktad så är det lätt att få vänner och alla är väldigt snälla och öppna. Alla är verkligen jättegulliga och så om man pratar med dem. Det jag var mest rädd för var att jag skulle få kompisar att prata med i skolan men inte bli tillräckligt när med dem för att göra saker efter skolan/på helger. Men som sagt så var det mycket lättare än jag trodde! Att försöka att inte vara rädd är nog det bästa man kan göra.
Det var ganska mycket svärmande när folk fattade att jag var utbytesstudent och från Sverige. Men det försvinner efter några dagar/veckor när det inte var nytt längre.
Jag skulle säga att jag tillhör de som inte riktigt är mest populära men precis under där liksom. Jag har kompisar som är hos de populäraste men de jag är med är lite mer neutrala och mitt emellan liksom. Vet inte riktigt hur jag ska förklara! Jag känner att det var lite samma grupp som jag var i hemma också.
·
Anonym:

I Sverige röker ju var och varannan ungdom, är det så i usa också?

Ja, typ. Dock är det inte cigaretter här, utan här röker alla marijuana. Det är lika vanligt som cigg hemma, vilket var en stor skillnad för mig när jag kom hit! Jag skulle gissa på att en tredjedel av alla undomar röker/har rökt någon gång.
·
Tror att det var alla frågor jag fick! Hoppas att ni alla är nöjda med svaren och om ni har någon mer fråga så är det bara att fråga.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Oreos behöver du inte sakna, finns här i Sverige också;)

2012-04-11 @ 22:45:55
Postat av: mikkan

haha sopa, oreos har ju funnits i vårat svenneland flera år? miss you <3

2012-04-12 @ 20:56:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0